Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tålamod’

En gammal snickare var redo att gå i pension. Han berättade för sin arbetsgivare om hans planer på att lämna arbetet för att leva ett lugnare liv med sin hustru och njuta av tillvaron med sin familj.

Hans arbetsgivare var ledsen  att en av hans bästa arbetare skulle lämna honom och frågade om han bara kunde bygga honom ytterligare ett hus som en personlig förmån. Snickaren sa ja, men med tiden var det lätt att se att hans hjärta inte var med i hans arbete. Han arbetade dåligt och använde sämre material. Det var ett olyckligt sätt att avsluta sin goda karriär.

När snickaren avslutat sitt arbete, kom hans arbetsgivare för att inspektera huset. Sedan räckte han fram dörr nyckeln till snickaren och sade:

”Detta är ditt hus … min gåva till dig.”

Snickaren blev chockad! Vilken skam! Om han bara hade vetat att han byggde sitt eget hus, skulle han ha gjort det mycket annorlunda,arbetat mycket bättre och använt mycket bättre material.

———————————————————————————-

Så är det med oss. Vi bygger våra liv, en dag i taget, ofta lägger vi mindre än vårt bästa in i byggnaden.

Då, med en chock, inser vi att vi måste leva i huset vi har byggt. Om vi ​​kunde göra det igen, skulle vi gjort det mycket annorlunda. Men du kan inte gå tillbaka i tiden.

Du är snickaren, och varje dag hamrar du en spik, placerar en bräde, eller bygger en vägg. Någon sa en gång: ”Livet är ett gör-det-själv-projekt.” Din attityd, och de val du gör idag, hjälper till att bygga ”huset” som du kommer att leva i imorgon.

Så Bygg klokt!

Read Full Post »

 

En skröplig gammal man gick för att leva med sin son,hans fru och deras fyråriga son. Den gamle mannens händer darrade, hans syn var suddig, och han hade svårt för att gå.

Familjen åt alltid middag tillsammans vid bordet. Men den gamla mannens darrande händer och sviktande syn gjorde det svårt för honom att äta. Ärtor rullade ner på golvet, han spillde mjölk och smutsade ner duken som låg på bordet. Sonen och hans fru blev irriterade på röran. ” Vi måste göra något”, sa sonen. ”Jag har fått nog av all spilld mjölk, smutsig duk, och mat på golvet”.

Så man och hustru satte ett litet bord i hörnet. Där åt farfar ensam medan resten av familjen njöt av middagen tillsammans. Eftersom farfar hade tagit sönder en tallrik eller två,  serverades hans mat i en träskål.

När familjen tittade åt farfars håll, hade han ofta tårar i ögonen där han satt alldeles ensam. Ändå var de enda ord paret hade för honom skarpa tillrättavisningar när han tappade en gaffel eller spillde mat.

Barnet såg det hela i tysthet. En kväll före maten, märkte fadern att hans son lekte med några träbitar på golvet.

Han frågade försiktigt sonen, ”Vad gör du?”

Pojken svarade: ”O, jag gör en liten skål för dig och mamma att äta er mat i när jag blir stor och ni blir gamla.”

Den lille log och gick tillbaka till arbetet.

Orden gjorde föräldrarna helt mållösa och tårarna började strömma ner för deras kinder. Även om inga ord sades, visste båda vad som måste göras. Den kvällen tog sonen sin pappas hand och försiktigt ledde honom tillbaka till familjebordet.Från och med den dagen åt han varje måltid med familjen. Och av någon anledning verkade varken make eller maka bry sig då en gaffel tappades, mjölk spilldes, eller om duken blev smutsig.

 

Allah nämner i sura Al Isra 17:23-24

وَقَضَى رَبُّكَ أَلاَّ تَعْبُدُواْ إِلاَّ إِيَّاهُ وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا إِمَّا يَبْلُغَنَّ عِندَكَ الْكِبَرَ أَحَدُهُمَا أَوْ كِلاَهُمَا فَلاَ تَقُل لَّهُمَآ أُفٍّ وَلاَ تَنْهَرْهُمَا وَقُل لَّهُمَا قَوْلاً كَرِيمًا

[17:23]Er Herre har befallt, att ni inte skall dyrka någon annan än Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era] föräldrar. Om en av dem eller båda uppnår hög ålder i din vård, var då inte otålig eller sträng mot dem, tillrättavisa dem inte, och tala alltid hövligt och vänligt till dem.

وَاخْفِضْ لَهُمَا جَنَاحَ الذُّلِّ مِنَ الرَّحْمَةِ وَقُل رَّبِّ ارْحَمْهُمَا كَمَا رَبَّيَانِي صَغِيرًا

17:24]Och sänk ödmjukt [ömhetens] vinge över dem och be: ”Herre! När jag var liten vårdade och fostrade de mig [med kärlek]; förbarma Dig [nu] i Din nåd över dem!”

Read Full Post »

När din koja brinner

 

Den enda överlevande efter ett skeppsbrott hade spolats upp på en liten obebodd ö. Han bad febrilt till Allah att rädda honom. Varje dag spanade han över horisonten för att få hjälp, men ingen tycktes komma till hans räddning.

Utmattad lyckades han till slut bygga en liten koja av drivved för att skydda sig från naturens element och för att förvara sina få ägodelar. Men så en dag, efter att ha spanat efter mat, kom han hem bara för att hitta sin lilla koja i brand, och rök slingrade sig upp i skyn. Det värsta hade hänt … allt var förlorat! Han blev slagen av sorg och ilska.

 ”O Allah!, varför händer det här mig?” grät han.

Tidigt nästa dag väcktes han av ljudet av ett fartyg som närmade sig ön. Det hade kommit för att rädda honom.

 ”Hur visste ni att jag var här?” frågade den trötta mannen sina räddare.

”Vi såg din röksignal!” svarade de.

 

* * * * * * * * * * * * * * *

 

Kom ihåg, nästa gång när något ont händer dig så finns det kanske något gott i det ….Om din lilla stuga brinner ner till grunden så förlita dig till Allah (swt) och var nöjd med det. Se en möjlighet i varje svårighet och kom ihåg att efter varje svårighet kommer en lätthet.

Profeten (saws) har sagt:

”Vad underbar en troendes angelägenhet är! Det finns gott i alla hans angelägenheter, och detta gäller inte för någon annan än en troende . Om något gott händer honom är han tacksam och det är bra för honom. Och om något ont händer honom har han tålamod och det är bra för honom”. [Muslim]

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: