Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Ramadan’ Category

Äppelträdet

För länge sedan fanns det ett stort äppelträd. En liten pojke älskade att leka runt det varje dag. Han klättrade till trädtoppen, åt äpplena och tog sedan en tupplur i skuggan av trädet. Han älskade trädet och trädet älskade att leka med honom.

Tiden gick, den lilla pojken växte och han slutade att leka runt trädet varje dag.

En dag kom pojken tillbaka till trädet och såg ledsen ut.

”Kom och lek med mig”, bad trädet.

”Jag är inte längre ett barn, jag vill inte leka mer”, svarade pojken.

”Jag vill ha leksaker. Jag behöver pengar för att köpa dem.”

”Jag har inga pengar, men du kan plocka mina äpplen och sälja dem”,svarade äppelträdet.”Så kommer du att ha pengar.”

Pojken log förtjust och började genast att plocka alla äpplen och gick glatt därifrån.

Pojken kom inte tillbaka efter att han plockat äpplena och trädet saknade honom fruktansvärt mycket.

En dag återvände pojken som nu var förvandlats till en man.

”Kom och lek med mig” sa trädet.
”Jag har inte tid att leka,svarade mannen.”Jag måste jobba för min familj. Vi behöver ett hus som skydd. Kan du hjälpa mig?”

”Inte har jag något hus,svarade trädet. Men du kan hugga av mina grenar att bygga ditt hus”. Så mannen kapade av alla grenar och gick lyckligt därifrån. Trädet var så glad att se honom lycklig men mannen kom inte tillbaka.

Trädet var återigen ensam och ledsen.

En varm sommardag, återvände mannen och trädet blev glad.

”Kom och lek med mig!” sa trädet.

”Jag börjar bli gammal. Jag vill segla och se världen innan jag dör,kan du ge mig en båt?” bad mannen.

”Använd min stam för att bygga din båt. Du kan segla långt bort och vara lycklig.”

Så mannen högg ner stammen för att tillverka sin båt. Han seglade bort och  dök inte upp under en lång tid.

Slutligen, efter många år kom mannen återigen till trädet. ”Tyvärr, min pojke,sade trädet.” Men jag har inte något mer att ge dig. Inga äpplen kvar”, sa trädet.

”Inga problem, jag har inga tänder att bita”svarade mannen.

”Inga fler grenar för dig att klättra på”.

”Jag är för gammal för det nu” svarade mannen.

”Jag kan verkligen inte ge dig något, det enda som är kvar är mina döda rötter,” sa trädet gråtande.

”Jag behöver inte mycket nu, bara en plats att vila. Jag är trött efter alla dessa år,”svarade mannen.

”Bra! Gamla trädrötter är det bästa stället att luta sig tillbaka mot och vila, kom och sätt dig här hos mig,bad trädet.

Mannen satte sig ner och trädet var glad och log med tårarna i halsen.

***********************************************************************************************************************

Äppelträdet är som våra föräldrar. När vi var små, älskade vi att leka med dem. När vi växer upp, lämnar vi dem, och kommer bara tillbaka då vi behöver någonting eller när vi hamnat i trubbel.

Oavsett vad, kommer föräldrarna alltid att finnas där och ge allt de bara kan för att göra dig lycklig.

Du kanske tycker att pojken är elak mot äppelträdet, men det är hur vi alla behandlar våra föräldrar. Vi tar dem för givna, vi  uppskattar inte allt de gör för oss, förrän det är för sent.

Må Allah förlåta oss för våra brister och leda oss till den rätta vägen.

[4:36]وَاعْبُدُواْ اللّهَ وَلاَ تُشْرِكُواْ بِهِ شَيْئًا وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا وَبِذِي الْقُرْبَى وَالْيَتَامَى وَالْمَسَاكِينِ وَالْجَارِ ذِي الْقُرْبَى وَالْجَارِ الْجُنُبِ وَالصَّاحِبِ بِالجَنبِ وَابْنِ السَّبِيلِ وَمَا مَلَكَتْ أَيْمَانُكُمْ إِنَّ اللّهَ لاَ يُحِبُّ مَن كَانَ مُخْتَالاً فَخُورًا

[4:36] TILLBE GUD och sätt ingenting, vad det än kan vara, vid Hans sida. Och visa godhet mot era föräldrar och nära anförvanter, mot de faderlösa och de behövande, mot grannen som står er nära och grannen som är främling, mot vännen vid er sida och mot vandringsmannen och mot dem som ni rättmätigt besitter. Gud älskar inte de högmodiga och skrytsamma

Annonser

Read Full Post »

Eid Mubarak

Gardenofbeliever vill med anledning av högtiden Eid Al-fitr önska alla

er läsare en välsignad högtid fylld med glädje och lycka.

Må Allah acceptera vår fasta,våra böner och dua!

Taqabbal Allahu minna wa minkum

EID MUBARAK!!

Read Full Post »

 

En skröplig gammal man gick för att leva med sin son,hans fru och deras fyråriga son. Den gamle mannens händer darrade, hans syn var suddig, och han hade svårt för att gå.

Familjen åt alltid middag tillsammans vid bordet. Men den gamla mannens darrande händer och sviktande syn gjorde det svårt för honom att äta. Ärtor rullade ner på golvet, han spillde mjölk och smutsade ner duken som låg på bordet. Sonen och hans fru blev irriterade på röran. ” Vi måste göra något”, sa sonen. ”Jag har fått nog av all spilld mjölk, smutsig duk, och mat på golvet”.

Så man och hustru satte ett litet bord i hörnet. Där åt farfar ensam medan resten av familjen njöt av middagen tillsammans. Eftersom farfar hade tagit sönder en tallrik eller två,  serverades hans mat i en träskål.

När familjen tittade åt farfars håll, hade han ofta tårar i ögonen där han satt alldeles ensam. Ändå var de enda ord paret hade för honom skarpa tillrättavisningar när han tappade en gaffel eller spillde mat.

Barnet såg det hela i tysthet. En kväll före maten, märkte fadern att hans son lekte med några träbitar på golvet.

Han frågade försiktigt sonen, ”Vad gör du?”

Pojken svarade: ”O, jag gör en liten skål för dig och mamma att äta er mat i när jag blir stor och ni blir gamla.”

Den lille log och gick tillbaka till arbetet.

Orden gjorde föräldrarna helt mållösa och tårarna började strömma ner för deras kinder. Även om inga ord sades, visste båda vad som måste göras. Den kvällen tog sonen sin pappas hand och försiktigt ledde honom tillbaka till familjebordet.Från och med den dagen åt han varje måltid med familjen. Och av någon anledning verkade varken make eller maka bry sig då en gaffel tappades, mjölk spilldes, eller om duken blev smutsig.

 

Allah nämner i sura Al Isra 17:23-24

وَقَضَى رَبُّكَ أَلاَّ تَعْبُدُواْ إِلاَّ إِيَّاهُ وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا إِمَّا يَبْلُغَنَّ عِندَكَ الْكِبَرَ أَحَدُهُمَا أَوْ كِلاَهُمَا فَلاَ تَقُل لَّهُمَآ أُفٍّ وَلاَ تَنْهَرْهُمَا وَقُل لَّهُمَا قَوْلاً كَرِيمًا

[17:23]Er Herre har befallt, att ni inte skall dyrka någon annan än Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era] föräldrar. Om en av dem eller båda uppnår hög ålder i din vård, var då inte otålig eller sträng mot dem, tillrättavisa dem inte, och tala alltid hövligt och vänligt till dem.

وَاخْفِضْ لَهُمَا جَنَاحَ الذُّلِّ مِنَ الرَّحْمَةِ وَقُل رَّبِّ ارْحَمْهُمَا كَمَا رَبَّيَانِي صَغِيرًا

17:24]Och sänk ödmjukt [ömhetens] vinge över dem och be: ”Herre! När jag var liten vårdade och fostrade de mig [med kärlek]; förbarma Dig [nu] i Din nåd över dem!”

Read Full Post »

Ramadan

De troendes trädgård vill önska sina läsare en välsignad Ramadan med hopp om förlåtelse för våra synder.

RAMADAN MUBARAK!!

Nya inlägg kommer inshallah inom kort.

Read Full Post »

Eid Mubarak!

Vill önska er alla en glad och välsignad Eid.

Må Allah acceptera vår fasta och våra  goda gärningar under Ramadan!

Read Full Post »

En man, 60 år gammal  satte sig ner en dag och räknade sin ålder i dagar och fann att den var 21900 dagar. Han tänkte då om han, varje dag av dessa dagar han levt hade begått en enda synd så skulle han nu samlat på sig 21 900 synder. Han blev mycket rädd och ropade

”hur ska jag möta min Herre (Allah) med alla dessa synder?” 

Ingen av oss är felfri. Ingen är syndfri. Alla vi gör synder. Men frågan är  om vi verkligen bekänner dessa och sedan vad vi gör åt dessa fel och synder.

Profeten (saws) säger i en Hadith: ”Varje son av Adam är syndare och de bästa av syndarna är de som ångrar sig hela tiden. ”

Vi behöver rannsaka  och granska oss kontinuerligt och döma oss  innan vi blir rannsakade och dömda av Allah (swt) på uppståndelsens dag.

Om vi rannsakar oss hela tiden, före varje gärning och efter varje gärning, innan vi har sagt något och efter det att vi sagt det,  kommer vi då att ha möjlighet till att ta itu med dem, rätta till det som är fel, ångra oss (göra tawba) och förbättra oss .

Ramadan är en tid för ånger och förbättring och en månad full av fördelar och chanser för att få våra tidigare synder förlåtna. Den som missar detta är inte klok.

Allahs Sändebud, frid och välsignelser över honom, har sagt: ”Om min nation visste om det goda som fanns i denna heliga månad skulle de önska att hela året var Ramadan.” [Ibn Khuzayma, Al-Bayhaqqi & Ibn Haban]. 

Ja,  självrannsakan i detta liv , med Allahs nåd  gör att vi får en lätt räkenskap på domens dag, insha Allah. Den dag då varken pengar eller barn kommer någon till nytta, bara den (kan känna sig trygg) som möter Allah med ett rent hjärta.

”Den Dag då varken rikedom eller söners [mångfald] skall vara till gagn”. [Koranen 26:88]

”Yawma la tanfa’u malun wala banun, illa man ataAllaha bi qalbin salim

Read Full Post »

dua3

Islutet av varje år kommer en bra och duktig affärsman att granska och se över  sin verksamhet. Han kommer att räkna ut vilka varor som gav  vinst och vilka som gjorde  förlust och använda dessa data  till nästa år, för att förbättra och öka sin vinst. 

 Det är så som vi bör planera för framgång i denna värld men vårt mål är inte detta liv, utan nästa liv. Är det inte mycket viktigare och fördelaktigare att eftersträva  för en ökad vinst i nästa liv?

Ramadan ger oss en paus och ger oss en sällsynt möjlighet att fundera över oss själva, vårt liv, vår dyrkan, vår framtid och våra familjer.  Det är dags att ge oss själva en mental paus och att tillfälligt glömma bort hundratals oro och bekymmer vi ständigt bombarderas med. 

 I dessa hektiska tider, som vår tid, är denna månad ett värdefullt tillfälle för att fundera och tänka på våra liv, denna chans är en lyx som vi har ett desperat behov av!

Ramadan är en unik tid för självrannsakan, för inventering av våra moraliska och andliga tillgångar, ansvar och skyldigheter. Det är ett unikt tillfälle för oss att stanna upp och se över vårt liv, våra gärningar, vårt uppförande, vår salat- gör vi den i tid och hur vi utför den, vår fasta- fastar vi så som Allah (swt) och Hans sändebud (saws) uppmanat oss att göra?.. och så i allt annat vi gör och säger.

Att rannsaka sig själv innebär att man stannar upp och granskar sig själv och ställer sig frågan om vad man har gjort för saker och hur de har varit under dagen, under veckan eller under månaden som gått.

Nu har en vecka av Ramadan redan gått. Hur har vi varit under denna vecka? Har vi fastat på det sätt som vi borde göra? Har vi ökat och intensifierat vår dyrkan och goda gärningar? Har vi gjort detta och gör det bara för Allahs skull och inte för någon eller något annat?

Om du svarar ”ja” på alla dessa frågor-ärligt förstås, så är du på rätt väg. Du har förstått denna välsignade månads vikt och innebörd. Det gäller nu att fortsätta samma väg och försöka bli ännu bättre både under resten av Ramadan och även efter Ramadan.

Men om du svarar ”nej” på alla eller några av frågorna så är det bråttom att sätta sig ner och ha en diskussion med sig själv. Rätta till det som är fel innan du har sagt adjö till Ramadan och bli en stor förlorare.

Profeten, frid och välsignelser över honom, har gett oss ett enastående exempel på muhasabat an-nafs, alltså självrannsakan.

Han tillbringade hela natten stående i bön (Nattbönen), och när Aisha, må Allah vara nöjd med henne, sade: ”O Allahs sändebud! Varför gör du det här när dina tidigare och senare synder har redan blivit förlåtna? ”Han svarade:” O Aisha, skall jag inte vara en tacksam tjänare? ”[Muslim].

Han visste bättre än någon annan människa att hur mycket han än försökte, skulle hans tacksamhet mot Allah aldrig räcka för att betala de välsignelser som han fick i varje ögonblick av sitt liv.

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: