Det var en gå ng en vis kung i ett avlägset land. En dag kallade kungen till sig hans tre ministrar. Han bad dem att ta en säck var och fylla den med frukt och grönsaker från slottets odlingar och trädgårdar. Kungen beordrade sina ministrar att inte be någon om hjälp med detta arbete.
Överraskade av kungens begäran, tog de tre ministrarna en säck var och gick ut till fruktträdgårdarna. Den första ministern ville behaga sin kung så mycket han kunde. Han plockade de bästa frukterna och grönsakerna och fyllde sin säck med dem. Den andra ministern var övertygad om att kungen inte ville ha eller behövde frukterna för sig själv. Han trodde därför inte att kungen skulle noggrant kontrollera vad som fanns i säcken. Så han plockade och samlade in vad han kunde få tag på, utan att bry sig om frukterna var bra eller dåliga. När det gäller den sista ministern, så trodde han inte heller att kungen ville ha frukterna och grönsakerna för sig själv så kungen skulle aldrig öppna säcken och kontrollera dess innehåll. Med detta i åtanke, fyllde han sin väska med gräs, ogräs och trädblad.
Nästa dag skickade den vise kungen efter sina tre ministrar och han bad dem ta med sig sina säckar. När de kom in i slottet beordrade den kungen genast sina soldater att arrestera ministrarna och sätta dem i fängelset. Han gav soldaterna order om att låsa varje minister i en cell tillsammans med sin säck utan möjlighet att ha kontakt med någon, och utan varken mat eller dryck i tre månader.
När de tre månaderna var slut var den första ministern fortfarande vid liv. Han levde under den tiden på de frukter och grönsaker som han omsorgsfullt hade samlat i sin säck. Den andra ministern levde ett hårt liv under de tre månaderna i fängelset genom att äta bara några goda frukter han hade samlat in och kasta bort de dåliga han hade slarvigt samlat. När det gäller den tredje ministern, så dog han av svält innan den första månaden kom till sitt slut.
Lärdom som man kan dra av denna berättelse: För närvarande verkar det som om jag bor i en vacker fruktträdgård som kallas livet där jag är fri att plocka upp antingen bra eller dåliga gärningar. Men när den dagen kommer då kungen av himlarna och jorden beordrar min själ att återvända och min kropp begränsas till en liten mörk grav; det enda som jag kommer att ha nytta av är mina goda gärningar jag samlat in under min livstid på jorden. Så i likhet med den första ministern ska jag alltid se till att samla så mycket goda gärningar som möjligt i min säck för den dag då inget annat kommer att vara till nytta .
Anta att idag är den första dagen i resten av ditt liv. Samla så många goda gärningar du kan till nästa liv. Ta tillvara den återstående delen av Ramadan och gör så mycket som du kan!
