Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Det var en gång, inte för länge sedan ett par som hade en son och en dotter på 4 respektive 6 år. En dag bestämde sig föräldrarna för att gå ut en kväll på restaurang utan barnen. De hyrde en pålitlig kvinna som barnvakt för att ta hand om barnen.

De var ute i flera timmar men bestämde sig för att återvända hem, en stund tidigare än planerat. När de körde in på deras gata märkte de rök, och  bestämde sig för att gå och se vart det kom ifrån.

De fann ett hem lite längre upp på gatan i lågor.

Mamman utbrast: ”Åh vilken tur, det är inte vårt hus, låt oss gå hem.”

Men hennes man bestämde sig för att  köra närmare och utropade: ”Det här huset tillhör en arbetskamrat till mig!”

”Det har ingenting med oss ​​att göra”, protesterade frun. ”Du har dina fina kläder på dig, gå inte närmare.”

Men hennes man  körde fram till huset och stannade, och de såg hela huset i lågor.

En kvinna stod på gräsmattan skrek hysteriskt ” Mina barn! Snälla hjälp barnen,de är kvar i källaren”

Mannen bestämde då trots fruns invändningar att springa ner till källaren.Där fann han två barn som stod alldeles skräckslagna. Han höll en under varje arm och sprang med de upp. När han lämnade källaren hörde han ytterligare röster. Han bestämde sig därför för att ge sig ner igen.

Hans fru skrek, ” Gå inte tillbaka! Det är självmord! Huset kommer brinna upp vilken sekund som helst! ”

Men han begav sig ändå ner igen, röken fyllde korridoren och han hade svårt att se. Efter vad som verkade som en  evighet fann han två andra  barn och började gå  tillbaka med de i famnen.

När han till slut snubblade uppför den oändliga stegen ,gick tanken genom hans huvud att det var något märkligt bekant med de små kropparna som klamrat sig fast vid honom. När de till sist kom ut i solljuset och frisk luft, fann han att han just hade räddat sina egna barn!! Deras barnvakt hade lämnat dem hemma hos deras kompisar medans hon själv gått för att träffa en vän. Vilket sammanträffande! Genom att rädda sin grannes barn, hade han även räddat sina egna!

[1:2:12] Anas återgav: Profeten sade: ”Ingen av er har tro (Imaan) förrän han önskar för sin broder det som han önskar för sig själv.” (Sahih Al-Bukhari)

Och Allah säger i Koranen:

[16:128]  إِنَّ اللّهَ مَعَ الَّذِينَ اتَّقَواْ وَّالَّذِينَ هُم مُّحْسِنُونَ

Gud är med dem som fruktar Honom och som gör det goda och det rätta. 

Och

[55:60]  هَلْ جَزَاء الْإِحْسَانِ إِلَّا الْإِحْسَانُ

Skulle belöningen för den som gör gott vara annat än gott 

 

 

 

 

 

Tala ‘al-Badru ”Alayna طلع البدر علينا, är en traditionell islamisk nasheed som sägs ha sjungits av invånarna av Medina för att välkomna profeten Muhammed (SAW) till Medina. Nedan finner ni texten till denna populära nasheed med svensk översättning. 

Holy-City-Medina

Vers 1:

 

Tala’ al Badru ‘Alayna

(طلع البدر علينا)

min thaniyyāti ‘l-wadā‘

(من ثنيات الوداع)
wajaba ‘l-shukru ‘alaynā
(وجب الشكر علينا)

mā da‘ā li-l-lāhi dā‘

(ما دعى لله داع)

 

Svenska:

Åh månen lyser över oss.

Från berget al Wadaa

Vi måste visa tacksamheten

Så länge någon kallar till Allah

 

Vers 2:

’ayyuha ‘l-mab‘ūthu fīnā
(أيها المبعوث فينا)
ji’ta bi-l-’amri ‘l-muṭā‘

(جئت بالأمر المطاع)

ji’ta sharrafta ‘l-madīnah

(جئت شرفت المدينة)

marḥaban yā khayra dā‘

(مرحبا يا خير داع)

Svenska:

Åh vår budbärare bland oss!

Som kommer med uppmaningar att lyda!

Din ankomst är en ära för denna stad.  

Välkommen du den bästa som kallar till Guds väg. 

 

 

 

 

Kråkan

kråka

En 80 år gammal man satt på soffan i sitt hus tillsammans med sina 45- årige, högutbildade son. Plötsligt flög en kråka fram till deras fönster.

Fadern frågade sin son, ”Vad är det där ?”

Sonen svarade ”Det är en kråka”.

Efter några minuter frågade Fadern sin Son igen, ”Vad är det där ?”

Sonen sade ”Fader, jag sa just till dig” Det är en kråka ”.

Efter en liten stund, frågade den gamla fadern sin son återigen, ”vad är det där?”

Sonen började då bli otålig och man kunde höra en uns av irritation i sonens ton när han sa till sin far: ”Det är en kråka, en kråka”.

Efter en stund frågade fadern för fjärde gången, ”Vad är det där?”

Denna gång började sonen skrika åt sin fadern och gestikulerade vilt med händerna.

”Varför frågar du mig samma fråga om och om igen, även om jag har sagt svaret så många gånger?” ”Det är en kråka . Har du inte förstått det? ”

När fadern hörde detta,gick han till sitt rum och kom tillbaka med en gammal trasig dagbok, som han hade kvar sedan hans son föddes. Han öppnade en sida, och bad sin son att läsa den sidan.

Sonen tog emot dagboken och började läsa följande ord: –

”Idag när min lilla son, som nu är tre år, satt med mig i soffan,såg han att en kråka satt på fönstret. Min son frågade mig 23 gånger vad det var för något, och jag svarade honom alla 23 gånger att det var en kråka. Jag kramade honom kärleksfullt varje gång han frågade mig samma fråga om och om igen alla dessa 23 gånger. Det gjorde mig inte alls irriterad att han frågade så många gånger,utan jag kände snarare tillgivenhet för mitt oskyldiga barn ”.

Även om det lilla barnet hade frågat honom 23 gånger om kråkan, hade fadern inte ens känt en uns av irritation och svarat på samma fråga alla 23 gångerna. När fadern idag hade frågat sin son samma fråga 4 gånger, hade sonen blivit irriterad. Ånger sköljde då över sonen och han kastade sig i faderns famn och bad honom förlåta honom för den stora synd han begått mot sin fader.

Allah säger i koranen:

[4:36] TILLBE GUD och sätt ingenting, vad det än kan vara, vid Hans sida. Och visa godhet mot era föräldrar och nära anförvanter, mot de faderlösa och de behövande, mot grannen som står er nära och grannen som är främling, mot vännen vid er sida och mot vandringsmannen och mot dem som ni rättmätigt besitter. Gud älskar inte de högmodiga och skrytsamma 

[31:14] Gud har anbefallt människan [att visa] godhet mot sina föräldrar; [hon bör tänka på att] modern har burit sitt barn genom det ena svaghetstillståndet efter det andra, [fött det] och ammat det under två år. Tacka Mig och dina föräldrar [och minns att] Jag är målet för er färd! 

[46:15] VI HAR förmanat människan att visa godhet mot sina föräldrar. [Den blivande] modern bär sin börda med möda och med smärta föder hon – ja, [hennes möda] varar trettio månader, amningstiden [inbegripen] Och när människan vid det fyrtionde levnadsåret når sin fulla mognad, ber hon: ”Herre! Gör att jag [alltid] visar tacksamhet mot Dig för Dina välgärningar mot mig och mot mina föräldrar och att jag gör det goda och det rätta och allt det som Du ser med välbehag; och gör mina efterkommande till goda och rättrådiga människor! Jag är en av dem som har underkastat sig Din vilja och som [alltid] vänder åter till Dig i ånger.” 

[17:23] Er Herre har befallt, att ni inte skall dyrka någon annan än Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era] föräldrar. Om en av dem eller båda uppnår hög ålder i din vård, var då inte otålig eller sträng mot dem, tillrättavisa dem inte, och tala alltid hövligt och vänligt till dem. 

 

 

large

En gång bestämde sig en kung för att ta en rundtur i sitt land och samtidigt träffa folket. När han gick förbi olika platser, rusade alla för att se honom. Då kungen passerade den södra delen av landet lade han märke till att en fattig gammal man, till skillnad från resten av befolkningen, inte gav kungen någon uppmärksamhet vid hans ankomst och förblev engagerad i sin egen verksamhet. Kungen gick då fram till den gamla mannen och frågade varför han inte kom fram tillsammans med folket för att se honom.

Mannen svarade:

”Innan dig fanns det en annan kung som en gång kom förbi denna plats för att träffa oss. Alla samlades precis som nu för att träffa honom också ,men han dog några dagar senare och begravdes på en plats i närheten. En fattig man dog också under samma period och begravdes bredvid kungen. Efter en tid, passerade en stark flod genom området och förstörde dessa gravar. Som en följd av detta beblandades den fattiges ben ihop med kungens och vi kunde inte längre skilja mellan de två.

Efter att ha sett detta, förstod jag att det inte spelar någon roll vem som är kung och vem som är en vanlig fattig man, för i slutändan är vårt hem detsamma och det som verkligen spelar någon roll är våra handlingar.

~*~*~*~*~

Allah säger i koranen:

[49:13] Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den av er den bäste vars gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt. 

Gud ser varken till ras, hudfärg eller samhällsklass utan  endast till våra hjärtan. Islam förklarar att alla människor är så lika som tänderna på en kam, och att ingen person är överlägsen någon annan. Den enda skillnaden Gud ser är våra  goda gärningar och hur vi strävar efter att att göra  Gud den Allsmäktige nöjd.

Profeten Muhammed (frid vare med honom) sade:

”O människor, er Herre är en, er fader är en, alla ni härstammar från Adam och Adam från lera. Den förnämaste av er inför Allah är den gudfruktigaste bland er.”

 

Tillbaka…

Assalamu alaikum

Efter ett långvarigt uppehåll är vi tillbaka med nya berättelser som InshaAllah kommer läggas upp inom kort.

Ni kan även följa oss på facebook,där vi kommer att uppdatera mer ofta:

http://www.facebook.com/Detroendestradgard

Eid mubarak

 

 

Gardenofbeliever vill med anledning av högtiden Eid Al-fitr önska alla

er läsare en välsignad högtid fylld med glädje och lycka.

Må Allah acceptera vår fasta,våra böner och dua!

Taqabbal Allahu minna wa minkum

EID MUBARAK!!

Bild

I forna tider placerade en kung ett stenblock på en väg. Han gömde sig för att se ifall någon skulle anstränga sig för att ta bort stenen.

Några av kungens rikaste köpmän passerade utan att anstränga sig,de gick runt stenen utan att försöka flytta den.

Många klagade högljutt på kungen som inte kunde hålla vägarna rena, utan att själva göra något.

En dag passerade en fattig bonde denna väg.Han bar på en last av grönsaker och frukt. Då han kom nära stenen, lade han ned sin börda och försökte då flytta stenen till sida av vägen.

Efter mycket ansträngning, lyckades han till slut få bort stenen. Efter att bonden plockat upp sin last, märkte han att det låg en väska på den plats där stenen varit.

Väskan innehöll  guldmynt och ett meddelande från kungen där han skrivit att denna väska var för den person som lyckades flytta stenen.

Bonden förstod något många andra aldrig kommer förstå. Nämligen att varje hinder innebär en möjlighet  att förbättra sin tillvaro!

Förutom pengarna han fick är detta också  en god gärning som kommer att tynga hans våg av goda gärningar under domedagen.

***

Profeten(SAS) sade:

‘Den som tar bort en sten från vägen, kommer att få en hasanah nedskriven, och den som har en hasanah kommer till Paradiset.”[37]

En gång i tiden fanns det en kung som regerade i ett välmående land. En dag gick han till en resa till ett avlägset område i sitt land. När han var tillbaka till sitt palats, klagade han över fotsmärtor som uppstått under hans långa resa. Vägen som han hade gått igenom var väldigt grov och stenig och hade därför orsakat smärtsamma sår på hans fötter.

Han beordrade därför sitt folk att täcka varje väg i landet med läder.För detta skulle tusentals kor och en oerhörd stor summa pengar behövas.

En av kungens tjänare, som var väldigt klok, vågade att föreslå för kungen:

” Varför spenderar du onödigt mycket pengar? När du kan klippa en liten bit läder för att täcka dina fötter? ”

Kungen blev förvånad, men gick med på hans förslag, att tillverka en” sko ”för sig själv.

***

Vill du förändra världen?

Börja med dig själv!

Allah säger i Koranen:

إِنَّ اللّهَ لاَ يُغَيِّرُ مَا بِقَوْمٍ حَتَّى يُغَيِّرُواْ مَا بِأَنْفُسِهِم

”…Allah does not change people (and how they are) unless they do change themselves…” Surah Al-Raad [13:11]

Vänskap

 

En dag upptäckte en jordbrukare att tranor hade förstört hans nysådda majs,därför satte han upp ett nät inom sitt område för att fånga dessa destruktiva fåglar. När han gick för att undersöka nätet nästa morgon såg han att ett antal tranor och även en stork låg i nätet.

”Släpp mig, jag ber dig”, ropade storken, ” jag har aldrig ätit något av er majs, inte heller har jag gjort dig något ont. Jag är en stackars oskyldig stork, som ni kan se – en mycket plikttrogen fågel, Jag … ”

Men bonden avbröt honom.

”Allt detta kan nog vara sant, men jag har fångat er tillsammans med dem som förstörde mina grödor och därför måste du lida med de också.

* * *

Våra vänner är de mest inflytelserika människorna i vårt liv.Vi spenderar timmar efter timmar med dessa människor och efter en stund börjar man att härma deras beteende. Vi tar in information från omvärlden och framför allt försöker vi passa in i  världen omkring oss.De spelar en stor roll i hur vi ser eller interagerar med världen.

Din framtid beror till stor del på deras inflytande.

Så, är dina vänner bra vänner?

Tänk på att människor bedöms utefter det sällskap man umgås med därför bör vi vara väldigt noga med att välja vilka som vi ska ha som våra vänner.

I en autentisk Hadith, sade Profeten Muhammed (SAW): ”En person kommer att följa sin väns tro, så välj vem du gör till vän.” (Rapporterad av Abu Dawood & Tirmidhee).

Allah(SWT), den högst uppsatte, säger i Koranen:

”Den dag då den orättfärdiga biter sig i handen [i förtvivlan] och ropar: ”Om jag ändå hade följt sändebudets väg. Nu är jag förlurat! Om jag ändå hade avstått från vänskapen med den mannen!. Han ledde mig på avvägarn, när Guds budskap redan hade nått mig. [Så] leder Djävulen människan vilse och tar därefter sin hand ifrån henne”

 (Koranen: 25:27-29)

”Den dagen skall de som förut var nära vänner bli varandras fiender, [alla] utom de som fruktade Gud”

(Koranen: 43:67)

EID MUBARAK

En gammal snickare var redo att gå i pension. Han berättade för sin arbetsgivare om hans planer på att lämna arbetet för att leva ett lugnare liv med sin hustru och njuta av tillvaron med sin familj.

Hans arbetsgivare var ledsen  att en av hans bästa arbetare skulle lämna honom och frågade om han bara kunde bygga honom ytterligare ett hus som en personlig förmån. Snickaren sa ja, men med tiden var det lätt att se att hans hjärta inte var med i hans arbete. Han arbetade dåligt och använde sämre material. Det var ett olyckligt sätt att avsluta sin goda karriär.

När snickaren avslutat sitt arbete, kom hans arbetsgivare för att inspektera huset. Sedan räckte han fram dörr nyckeln till snickaren och sade:

”Detta är ditt hus … min gåva till dig.”

Snickaren blev chockad! Vilken skam! Om han bara hade vetat att han byggde sitt eget hus, skulle han ha gjort det mycket annorlunda,arbetat mycket bättre och använt mycket bättre material.

———————————————————————————-

Så är det med oss. Vi bygger våra liv, en dag i taget, ofta lägger vi mindre än vårt bästa in i byggnaden.

Då, med en chock, inser vi att vi måste leva i huset vi har byggt. Om vi ​​kunde göra det igen, skulle vi gjort det mycket annorlunda. Men du kan inte gå tillbaka i tiden.

Du är snickaren, och varje dag hamrar du en spik, placerar en bräde, eller bygger en vägg. Någon sa en gång: ”Livet är ett gör-det-själv-projekt.” Din attityd, och de val du gör idag, hjälper till att bygga ”huset” som du kommer att leva i imorgon.

Så Bygg klokt!

Äppelträdet

För länge sedan fanns det ett stort äppelträd. En liten pojke älskade att leka runt det varje dag. Han klättrade till trädtoppen, åt äpplena och tog sedan en tupplur i skuggan av trädet. Han älskade trädet och trädet älskade att leka med honom.

Tiden gick, den lilla pojken växte och han slutade att leka runt trädet varje dag.

En dag kom pojken tillbaka till trädet och såg ledsen ut.

”Kom och lek med mig”, bad trädet.

”Jag är inte längre ett barn, jag vill inte leka mer”, svarade pojken.

”Jag vill ha leksaker. Jag behöver pengar för att köpa dem.”

”Jag har inga pengar, men du kan plocka mina äpplen och sälja dem”,svarade äppelträdet.”Så kommer du att ha pengar.”

Pojken log förtjust och började genast att plocka alla äpplen och gick glatt därifrån.

Pojken kom inte tillbaka efter att han plockat äpplena och trädet saknade honom fruktansvärt mycket.

En dag återvände pojken som nu var förvandlats till en man.

”Kom och lek med mig” sa trädet.
”Jag har inte tid att leka,svarade mannen.”Jag måste jobba för min familj. Vi behöver ett hus som skydd. Kan du hjälpa mig?”

”Inte har jag något hus,svarade trädet. Men du kan hugga av mina grenar att bygga ditt hus”. Så mannen kapade av alla grenar och gick lyckligt därifrån. Trädet var så glad att se honom lycklig men mannen kom inte tillbaka.

Trädet var återigen ensam och ledsen.

En varm sommardag, återvände mannen och trädet blev glad.

”Kom och lek med mig!” sa trädet.

”Jag börjar bli gammal. Jag vill segla och se världen innan jag dör,kan du ge mig en båt?” bad mannen.

”Använd min stam för att bygga din båt. Du kan segla långt bort och vara lycklig.”

Så mannen högg ner stammen för att tillverka sin båt. Han seglade bort och  dök inte upp under en lång tid.

Slutligen, efter många år kom mannen återigen till trädet. ”Tyvärr, min pojke,sade trädet.” Men jag har inte något mer att ge dig. Inga äpplen kvar”, sa trädet.

”Inga problem, jag har inga tänder att bita”svarade mannen.

”Inga fler grenar för dig att klättra på”.

”Jag är för gammal för det nu” svarade mannen.

”Jag kan verkligen inte ge dig något, det enda som är kvar är mina döda rötter,” sa trädet gråtande.

”Jag behöver inte mycket nu, bara en plats att vila. Jag är trött efter alla dessa år,”svarade mannen.

”Bra! Gamla trädrötter är det bästa stället att luta sig tillbaka mot och vila, kom och sätt dig här hos mig,bad trädet.

Mannen satte sig ner och trädet var glad och log med tårarna i halsen.

***********************************************************************************************************************

Äppelträdet är som våra föräldrar. När vi var små, älskade vi att leka med dem. När vi växer upp, lämnar vi dem, och kommer bara tillbaka då vi behöver någonting eller när vi hamnat i trubbel.

Oavsett vad, kommer föräldrarna alltid att finnas där och ge allt de bara kan för att göra dig lycklig.

Du kanske tycker att pojken är elak mot äppelträdet, men det är hur vi alla behandlar våra föräldrar. Vi tar dem för givna, vi  uppskattar inte allt de gör för oss, förrän det är för sent.

Må Allah förlåta oss för våra brister och leda oss till den rätta vägen.

[4:36]وَاعْبُدُواْ اللّهَ وَلاَ تُشْرِكُواْ بِهِ شَيْئًا وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا وَبِذِي الْقُرْبَى وَالْيَتَامَى وَالْمَسَاكِينِ وَالْجَارِ ذِي الْقُرْبَى وَالْجَارِ الْجُنُبِ وَالصَّاحِبِ بِالجَنبِ وَابْنِ السَّبِيلِ وَمَا مَلَكَتْ أَيْمَانُكُمْ إِنَّ اللّهَ لاَ يُحِبُّ مَن كَانَ مُخْتَالاً فَخُورًا

[4:36] TILLBE GUD och sätt ingenting, vad det än kan vara, vid Hans sida. Och visa godhet mot era föräldrar och nära anförvanter, mot de faderlösa och de behövande, mot grannen som står er nära och grannen som är främling, mot vännen vid er sida och mot vandringsmannen och mot dem som ni rättmätigt besitter. Gud älskar inte de högmodiga och skrytsamma

Eid Mubarak

Gardenofbeliever vill med anledning av högtiden Eid Al-fitr önska alla

er läsare en välsignad högtid fylld med glädje och lycka.

Må Allah acceptera vår fasta,våra böner och dua!

Taqabbal Allahu minna wa minkum

EID MUBARAK!!

 

En skröplig gammal man gick för att leva med sin son,hans fru och deras fyråriga son. Den gamle mannens händer darrade, hans syn var suddig, och han hade svårt för att gå.

Familjen åt alltid middag tillsammans vid bordet. Men den gamla mannens darrande händer och sviktande syn gjorde det svårt för honom att äta. Ärtor rullade ner på golvet, han spillde mjölk och smutsade ner duken som låg på bordet. Sonen och hans fru blev irriterade på röran. ” Vi måste göra något”, sa sonen. ”Jag har fått nog av all spilld mjölk, smutsig duk, och mat på golvet”.

Så man och hustru satte ett litet bord i hörnet. Där åt farfar ensam medan resten av familjen njöt av middagen tillsammans. Eftersom farfar hade tagit sönder en tallrik eller två,  serverades hans mat i en träskål.

När familjen tittade åt farfars håll, hade han ofta tårar i ögonen där han satt alldeles ensam. Ändå var de enda ord paret hade för honom skarpa tillrättavisningar när han tappade en gaffel eller spillde mat.

Barnet såg det hela i tysthet. En kväll före maten, märkte fadern att hans son lekte med några träbitar på golvet.

Han frågade försiktigt sonen, ”Vad gör du?”

Pojken svarade: ”O, jag gör en liten skål för dig och mamma att äta er mat i när jag blir stor och ni blir gamla.”

Den lille log och gick tillbaka till arbetet.

Orden gjorde föräldrarna helt mållösa och tårarna började strömma ner för deras kinder. Även om inga ord sades, visste båda vad som måste göras. Den kvällen tog sonen sin pappas hand och försiktigt ledde honom tillbaka till familjebordet.Från och med den dagen åt han varje måltid med familjen. Och av någon anledning verkade varken make eller maka bry sig då en gaffel tappades, mjölk spilldes, eller om duken blev smutsig.

 

Allah nämner i sura Al Isra 17:23-24

وَقَضَى رَبُّكَ أَلاَّ تَعْبُدُواْ إِلاَّ إِيَّاهُ وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا إِمَّا يَبْلُغَنَّ عِندَكَ الْكِبَرَ أَحَدُهُمَا أَوْ كِلاَهُمَا فَلاَ تَقُل لَّهُمَآ أُفٍّ وَلاَ تَنْهَرْهُمَا وَقُل لَّهُمَا قَوْلاً كَرِيمًا

[17:23]Er Herre har befallt, att ni inte skall dyrka någon annan än Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era] föräldrar. Om en av dem eller båda uppnår hög ålder i din vård, var då inte otålig eller sträng mot dem, tillrättavisa dem inte, och tala alltid hövligt och vänligt till dem.

وَاخْفِضْ لَهُمَا جَنَاحَ الذُّلِّ مِنَ الرَّحْمَةِ وَقُل رَّبِّ ارْحَمْهُمَا كَمَا رَبَّيَانِي صَغِيرًا

17:24]Och sänk ödmjukt [ömhetens] vinge över dem och be: ”Herre! När jag var liten vårdade och fostrade de mig [med kärlek]; förbarma Dig [nu] i Din nåd över dem!”

%d bloggare gillar detta: